Månad: september 2021

Dina tänder påverkas av allt du äter och dricker. Lågt pH-värde, färgämnen och socker i drycker som vin, cider och drinkar kan tära på tänderna. Alkoholhaltiga drycker kan vara extra skadliga eftersom de även försämrar omdömet, vilket i sin tur ökar skaderisken.

De flesta är medvetna om att godis och annat sött är dåligt för tänderna, men desto färre tänker på att alkohol kan påverka tänderna negativt. Många alkoholhaltiga drycker innehåller socker, vilket kan orsaka karies. Även hög syra kan skada tändernas emalj. Här kan du läsa mer om hur dina tänder påverkas av olika sorters alkoholhaltiga drycker samt vad du kan göra åt det.

Socker, syra och färgämnen skadar tänderna

Det finns många olika drycker som innehåller alkohol och de påverkar tänderna på olika sätt. Framför allt är det syra och socker i drycken som kan skada tänderna, men även färgämnen. Hos din tandläkare på Södermalm kan du få hjälp med allt som har med tänderna att göra. Om dina tänder blivit missfärgade av rödvin kan du boka tid för en tandblekning. Du kan självklart även boka tid för rutinkontroll för att säkerställa att du inte har några hål i tänderna samt att din tandemalj inte fått frätskador. Just frätskador är särskilt vanligt från alkoholdrycker som vin, både rött och vitt, på grund av det låga pH-värdet. Det är fruktsyran i drycken som ger det låga pH-värdet vilket i sin tur fräter på tänderna. Vid upprepat intag av sur dryck och mat kan emaljen skadas, vilket kan leda till tandinflammation. Alla sura drycker, med eller utan alkohol, fräter på tänderna.

Olika drycker påverkar tänderna på olika sätt:

• Rött och vitt vin innehåller hög fruktsyra och fräter därför på tänderna. Rött vin innehåller även färgämnen som kan missfärga tänderna.
• Drinkar som innehåller starksprit blandat med frukt eller läsk kan ge frätskador såväl som karies. Ren starksprit är i sig inte direkt skadlig för tänderna, men när den blandas med söta läskedrycker och fruktjuicer skapas en drink med hög syra och mycket socker.
• Cider & alkoläsk är både sött och surt, vilket kan orsaka kariesangrepp och frätskador.
• Öl har också ett relativt lågt pH-värde, men jämfört med de andra alkoholhaltiga dryckerna fräter öl mindre på emaljen.

Större skaderisk för alkoholpåverkade

Till skillnad mot sura och söta drycker utan alkohol så ökar alkoholhaltiga drycker även skaderisken. Alkohol försämrar omdömet, vilket kan leda till olyckor. Exempelvis kan du ramla och slå i tänderna. Med andra ord är alkohol indirekt farligt för dina tänder om du dricker så mycket att ditt omdöme försämras.

Alkohol har generellt en negativ påverkan på hälsan och kan leda till olika sjukdomar som i sin tur kan påverka tänderna. Även torra slemhinnor, som är en effekt av alkoholkonsumtion, ökar risken för bakterier och karies i munnen. Det kan också leda till försämrad andedräkt.

De allra äldsta indikationerna på att man medvetet framställt alkohol var för 10 000 år sedan i Egypten och resultatet blev vin och mjöd. Mjöd kom senare till att utvecklas i Norden under vikingatiden runt år 793 till 1033 e.Kr. Det finns idag inga bevarade recept på mjöd från vikingatiden, men man vet att klassisk mjöd som framställdes på medeltiden består av honung, jäst och vatten som får jäsa i en jästunna i en viss process.

Historiens vanligaste populära alkoholdrycker

Vikingarna var mycket förtjusta i sin mjöd och många kanske förväxlar mjöd med öl. Mjöd liknar mer vin och vill man pröva på att dricka mjöd, finns det nu att köpa på Systembolaget. Vill man hellre pröva att göra mjöd själv, finns det några bra recept på äkta mjöd som man kan prova på själv. Hemmamjöd kan få olika alkoholhalter beroende på metod och hur länge det får stå. Ett mjöd kan komma upp i 24 volymprocent men även så lite som 1 procent. Mjöd som man köper på Systemet, ligger runt 11 procent. Vikingarna drack även vin, men det var ofta exklusiva varor som de tog med sig från resor från bland annat Frankrike. Runt 1100-talet då Sverige blev kristet, användes vin mer och importerades för nattvarder men också som sällskapsdryck. Tänder kan missfärgas av vin och särskilt rött vin. Då kan en professionell tandblekning göra underverk och ge riktigt vita tänder igen!

Konsten att destillera alkohol till en mer renare råvara och starkare styrka, lärde man sig först runt 1000 år sedan. Runt 1700-talet långt senare lyckades man framställa rom i Karibien. Slavarna på den tiden under arbetet på sockerraffinaderier, upptäckte mellass som senare kom att användas för att skapa och destillera rom. Rom är idag fortfarande en mycket populärt dryck och kan vara både ljus och mörk, söt eller mer robust i smaken.

När kom whisky?

Faktum är att whisky är äldre än vad man tror och redan på 1100-talet, lyckades man destillera öl till whisky. Whisky härstammar från Irland och kallades då för uisge beatha som betyder livets vatten på gaeliska. Whisky kallades livets vatten då munkarna på Irland upptäckte att det klara vattnet som rann ur destilleringsapparaterna de fann på resor, gjorde dem glada och upprymda. Whisky görs fortfarande enligt urgamla recept på olika sädesslag som korn eller till exempel malt i flera steg av destillering, samt får mogna på ekfat i många år. Whiskyn spreds allt mer och det var runt år 1495 den kom till Skottland. Idag finns whisky som Irländsk whiskey, skotsk whisky, amerikansk whiskey, japansk whisky, kanadensisk whisky , indisk whisky och något som heter världswhisky. Världswhiskyn står för resterande länder som framställer denna eftertraktade dryck. Förr kände man inte till alkoholens påverkan på kroppen på samma sätt som idag. Förutom att fungera som nöjesdryck, hade alkohol en funktion som läkemedel för olika sjukdomar och uppiggande medicin mot depression. Alkohol förr var med andra ord både en nöjesdryck och läkemedel. Idag vet man att alkohol bör konsumeras i måttliga mängder och att unna sig något glas bara ibland är mer acceptabelt för hälsan.